Barn och återigen barn.
Först vill jag passa på att ändra mig när det gäller Tilons födelsedag, denna dag är då den 22/4 och inte som jag trodde innan. Sen vill jag säga TACK till min underbara svägerska Jessica som är UNDERBAR och hennes barn är fantastiska små liv. Skulle kunna göra allt för dom två barnen.
Sen vill jag också säga Grattis till min "siz" som ska ha barn i Augusti, är så glad för din/er skull.
Sen kommer vi till mina tankar.
BARN, fantastiska små liv (måste dock säga att visa barn inte är fantastiska).
Jag har länge sagt att jag vill bli en ung mamma. Jag har aldrig blivit rädd vid tanken på att bli gravid och jag känner mer och mer för varje dag som går att jag vill bli mamma. Dock på den senaste tiden har det varit väldigt mycket snack om just barn och det känns då lite konstigt. Att det känns konstigt är för att männsiskor / vänner runt mig börjar skaffa barn, dem flesta yngre än mig och det känns lite knäppt. Det har iaf gjort att jag har en kluven tanke när det gäller mig själv och att skaffa barn, jag vill ha barn men samtidigt vill jag det inte. Dock för att ekonomin inte är den bästa just nu och för att jag har en tid framför mig nu med min sambo, där vi ska börja leva ett normalt liv tillsammans. Där jag vill kunna göra saker med honom som man inte behöver planera för att göra. Visst, det tar ett tag innan man blir gravid (för dem flesta) men vågar jag ge mig in på det? Svaret är ja det gör jag men jag är ändå kluven, jag får helt enkelt ta det som det kommer och såklart välkomnar jag mitt eget barn till världen om det skulle vara så. Men en sak vill jag ha klart för mig innan..och det är att det ska SÅKLART vara Patrik jag skaffar barn med och SÅKLART är det han som ska vara mannen i mitt liv. Mina barn ska få växa upp med mamma och pappa tillsammans och visst allt kan ändra sig.
Jag önskar iaf all lycka till er mina vänner och bekanta som snart ska få barn.